Att förändras och hänga med

Som du säkert känner till håller ett stort medvetandeskifte på att förankras i oss människor. Det har pågått i många år nu. En del började känna av det, som en inre energihöjning, redan på 70-talet. Medan många andra blev inkopplade till den nya energin och den inre vibrationshöjningen på 80- och 90-talet. Efter det har detta skifte ökat ännu mer och fler och fler känner av att de förändras, höjs, ruskas om och tvingas ändra på sina liv exempelvis på grund av utmattning och/eller av en stark inre röst som pockar och driver på.

För de som är vana att uppleva den nya energin, kan den här våren vara som ett jättekliv in i något nytt. De kan känna en ökad känslighet inför sina egna tankar och känslor och även för ”det gamla” som finns i det undermedvetna. Den nya energin har en så hög frekvens, att rädslor och undermedvetna vibrationer totalkrockar med det förankrade ljuset i vårt inre energisystem. Det är som att vi inte kan hålla oss fast i det gamla och att stanna halvvägs går inte heller. Vi drivs framåt, uppåt, igenom - och vet inte vart det hela är på väg…

Jorden är på väg att förändras. Jag vet att det kan låta som att slå på stora trumman, men såhär är det: Massor av människor, jorden över, känner det, vet det, och har förändrat sina liv, inte bara i det yttre, utan även inuti, i sin medvetenhet. Många människor är redan förberedda på och mitt i det skifte, som är själva förändringen. De kan uppleva det som att de redan lever på en ny frekvens och på en ny jord. De har åkt med, som på en stor energivåg, och förs nu framåt av något som kan liknas vid en naturkraft. De kan känna att de inte ”bestämmer allt själva”, utan att de är med i en större rörelse som sker genom deras varelse och själva medverkan.

Jag vet att många har det tufft denna vår, för dessa höjningar kan vara krävande. Det går så fort när man är ”i det” och det kan kännas som att födas på nytt igen och igen. Det är bara att hänga med. Att acceptera att inte riktigt veta. Att vara öppen för det nya. Att lyssna till sin inre röst, som kanske inte alls viskar om det som man själv hade tänkt och trott. Att förändras igen. Att släppa taget igen. Att träna sin tillit igen. Att följa med i den stora vågen av förnyelse, förändring, ljus, energi, nya val, nya omständigheter och nya inre tillstånd.

Och att förstå, att det viktigaste är att packa lätt på den här resan. Egentligen kan vi bara ta med oss vår essens, vår egen inre kärna av kärlek, medvetenhet och ljus. Vi kan bara ta med oss det allra bästa och viktigaste vi har; vårt sanna, gudomliga och eviga jag. Och att känna den inre kontakten, verkligen känna den.

Foto: Sara Matthis